Lic. Personlig Tränare/Fystränare - En Svensk Klassiker 2017 & 2018 - Hockeydomare OS 2018


@virrelovensno

Ett steg tillbaka

Man ska inte ropa hej för tidigt det är en sak som är säker. För två veckor sedan råkade jag sätta mig på huk och gjorde någon vridning så knät ville inte riktigt vara med. Fick hjälp av Punkteriet - Sara och det blev en märkbar skillnd direkt. Kom igång med rehab övningarna igen och i förra veckan kände jag att nu kunde jag börja trycka på lite mer i träningen. Kändes hur bra som helst, men nu fick jag istället ont i höften, är det en inflammation som retas upp när jag tränar? Är jag för klen i bål/höft? Jag det är många frågetecken kring min kropp just nu.... Tog en lugnare helg med lite rehab och promenader, ett kortare löppass blev det ju men inte mer än så. Ladda betterierna inför kommande vecka då min tanke var att köra på som förra veckan och toppa det med hårdare träning till helgen då vi drar till Sälen för lite träningsweekend.
 
Glad som jag var cyklade jag iväg till spåret och laddade upp för intervallerna. Drog igång musiken i öronen och kände hur känslan i kroppen var god. Påbörjade min uppvärmning och sprang i spåret i solen som sipprade fram bland träden med ett stort leende. Äntligen börjar ja se ljuset i tunneln och det här kommer bli ett grymt bra pass, jag kände det på mig. När jag var klar med uppvärmningen drog jag igång intervallpasset som jag programmerat in på klockan, den första intervallen drog igång, 3 minuters jobb, kändes hur bra som helst, kände mig stark, bra tempo bra puls ! De efterföljande intervallerna likaså, kom ungefär lika långt på intervallerna. Hälften done ! Härligt, nu är det hälften kvar, bara att börja räkna nedåt. När sjunde intervallen var gjord kändes det fortfarande bra och jag hade fortfarande ett leende på mina läppar, efter ytterligare 2 minuters vila skulle den åttonde intervallen dra igång och där knakade det till i knät och det låste sig. Känslan var likt den som när jag skadade knät. Jahahopp där var intervallpasset slut och det infann sig en stor besvikelse inom mig och tårarna var inte långt borta vill jag lova. Ursäkta språket nu, men helvetes jävla förbannade skit knä ! Det här ökar bara mina misstankar om att menisken tog skada vid skadetillfället ! När jag äntligen hade kommit ett par steg fram så känns det som att jag är tillbaka på ruta 1. Riktigt dålig tajming, vi har planerat in en träningsweekend i Sälen helgen som kommer met MTB cykling, löpning i skidbackarna och allmän fys, nästa vecka är det MTB vättern och tjejvättern ! Tur det är mycket cykling på schemat för det kan nog knät klara av ändå, jag är dock orolig över tjejvättern som ju ändå är 10 mil och jag hoppas att knät håller för det.
Ja mina vänner det är bara att bita i det sura och brörja om och se vad sjukgymnasten har att säga om det som hände idag.
 
Kände mig så taggad och så stark i början på passet i min rosa outfit ! Jag sprang och log fram till den åttonder intervallen där leendet nästan förvandlades till tårar...
Nya tag !