Lic. Personlig Tränare/Fystränare - En Svensk Klassiker 2017 - Hockeydomare OS 2018


@virrejohansson

Vad hände?

Nästintill hela säsongen har jag vetat om VM och målet har varit satt, jag ska göra det svårt för domarcoacherna att ta ut någon annan till finalen i april. Det har varit en omtumlande säsong med många fokusområden som jag skrivit om tidigare, men jag har hela tiden haft målbilden klar för mig och det är det jag jobba utifrån.

Foto: IIHF
 
Nu var tiden inne, dags att flyga över för säsongens största äventyr, VM i USA. Efter en lång resdag nådde vi äntligen Detroit och 40min minibussresa väntade oss innan vi kunde nå Plymouth och hotellet. Installerade oss i våra rum innan vi fixade mat och avslutade dagen med möte. Det är bara att slå på fokus direkt. Morgonen efter väntade istester. Gick till hallen för ombyte och för fotografering sedan istest. Man vill alltid göra bra ifrån sig på testerna och slå sina tidigare tider, och självklart vara i toppen i gruppen. Hamnade långt ner i starten och fick pusha på dom andra till en början innan det var min tur. Adrenalinet pumpade och det var bara att göra sig redo. Satte igång och jag kände mig pigg & fräsch, med andra ord kändes det väldigt bra efter en lång resdag. Slog till med bästa tiden i gruppen och tror det kan ha blivit personbästa också. Tillbaka till hotellet för dusch, iväg och handla förnödenheter att ha på rummet innan vi tog oss iväg för att käka. Allt kändes på topp och jag kände mig laddad, efter maten var det läge att försöka vila en stund. När jag kom till rummet kände jag mig lite halvdålig, som att en migrän attack skulle kunna komma. Satte på mig myskläder och gjorde iordning för att försöka sova bort detta. Det började bli värre, men kunde till slut somna en stund innan jag vaknade och var tvungen att springa på toa för att kasta upp maten vi åt för ett par timmar sen. Tillbaka till sängen och tänkte att jag måste sova om det nu är någon form av migrän attack jag har på ingång. Det gick en stund innan jag somnade, sov ett tag men vaknade och fick kasta upp igen. Började känna mig riktigt dålig och insåg att det här är inte en migrän attack utan något annat. Slumrade till en stund innan jag åter fick springa på toan och kasta upp. Huvudvärk, yrsel och illamående. Klockan tickade på och det blev kväll. Började inse att det här inte är bra och får tag på Gabbi och berättar att supervisor måste få reda på läget. Hon löste det efter lite letande och det kom en doktor som kollade till mig och fixade medicin som skulle hjälpa. Allt blev värre, kastade upp samtidigt som jag fick sitta på toa och tömma allt. Min favorit shaker fick offra sig. Nu kom även enorm smärta i ländryggen och välmåendet är lika som en påse skit. Efter i mitt tycke väldigt lång stund kom medicinen som jag tog och fick behålla i 20minuter innan jag började kasta upp igen. Tömdes totalt och allt blev värre, och närmare midnatt fick jag ringa till supervisor och sjukhus blev ett faktum. Tanken var att de skulle lösa med att skjutsa. Vi försökte komma ut ur rummet, men det gick inte att gå och så fort jag rörde på mig kändes det som att hela rummet snurrade som en virvelvind och smärtan i ländryggen var olidlig. Ambulans fick tillkallas. Precis innan dom kom, kommer ytterligare en kasta upp attack, men det finns verkligen ingenting kvar. Känner bara hur kroppen krampar och ambulanspersonal kommer och vi får åka in till sjukhus. Fick bra grejer i ambulansen som gjorde livet en aning lättare för ett tag. Skrevs in på sjukhuset och sen blev det en lång väntan över natten. Fick bara en kasta upp attack på sjukhuset och på morgonen kunde dom börja med undersökning osv. Inga fler uppkastningar men vissa symtom fanns kvar. Fick medicin och efter ett tag började dom även med dropp för att fylla på en del av allt jag förlorat. Låg med dropp 3-4 timmar innan jag äntligen fick prova att dricka vatten, kan lova att munnen kändes som Sahara öknen. Fick behålla det jag drack och fick prova att äta några söta äckliga kakor, fick behålla dom också. Vid lunchtid började vi utskrivningen . Hämta medicin på vägen hem och jag var tillbaka på hotellet strax vid halv 2. Över 13 timmar senare var jag tillbaka svag och ynklig. Upp på rummet och bäddade ner mig i sängen och somnade som en stock. Vakna till på kvällningen och borstade tänderna och la mig igen, ca 15 timmar senare är jag tillbaka, svag och energilös, men tillbaka. Så var första matchdagen över, och jag skulle haft USA-CAN…
 
Kommande matchdag var jag ledig från allt, fokusera på att få i sig vätska och mat. Vätska gick väl an, men maten var lite trögare då kasta upp känslan fanns kvar. Men jag fick i mig mat under hela dagen och började komma närmare mitt normala tillstånd. Nästkommande dag var day off och fokus var fortfarande energi. Fick också testas av på isen för att säkerställa att jag kunde gå till hundra procent. Det var några som följde med och supportade. Kändes hur bra som helst, och jag kände inte av något av det som varit. Matchdag 3, äntligen min tur att komma in i turneringen och därmed sista omgången av gruppspelet. Jag förberedde mig på bästa sätt och slogs med mitt mentala. Det var många tankar som rullade runt men det var bara att försöka slå undan dom och vara här och nu. Lyckades väldigt bra och förberedelserna kändes hur bra som helst. Kände mig pigg under matchen och kom in direkt i det vanliga arbetsmönstret med en stor portion fokus. Matchen gick med andra ord bra. Matchdag 4, kvartsfinalerna börjar och även min turnering fortsätter. Uttagen att döma kvartsfinal. Härlig känsla och jobbade på som match nummer 1. Allt kändes bra och likaså matchen. Några små detaljer som man var lite missnöjd med men annars helnöjd med matchen och det känns fortfarande bra i kroppen. Inga återfall. Day off och det betydde shopping och gemensam middag på kvällen.
 
Foto: IIHF

Matchdag 5 och dagen då semifinalerna äger rum. Jag hoppas verkligen att min korta sorti i turneringen inte skulle göra någon skillnad till kommande uttagning och jag hade lyckligtvis kunna bevisa att jag ska långt i turneringen och knep en semfinalplats tillsammans med Gabbi. Likaså här, bara att ladda på, köra på och ha kul. Återigen kändes det väldigt bra och det fanns inte så mycket att anmärka på för någon i teamet. Nu skulle det bli en lång väntan tills vi skulle få assignments för sista dagen. Jag hoppades på att min prestation under den korta sorti skulle komma att räcka till att knipa en finalplats och väntan blev lång. Framåt elva hugget på kvällen kom mailet med besvikelsen. Trots min början på sjukhuset gjorde jag en väldigt bra turnering, skulle säga bland de bättre jag gjort, och visade det i de matcher jag dömde och man kunde inte anat vad som hänt innan.Jag blev uttagen till att döma nedflyttningsmatch 3:3, min målbild var en helt annan. Besvikelsen sköljde över mig som en stor våg och alla förberedelser och målbilder under hela säsongen följde med vågen ut i ett svart hål….

Foto: IIHF

Nedflyttningsmatch 3:3 är sjukt viktig för lagen som spelar den och för domarna som dömer, men min målbild var som sagt helt annorlunda. Jag kan inte påverka mer än min prestation, vilket var på topp, det som hände innan är inget jag kan påverka. Kan ändå inte låta bli att slå tanken på OM jag hade varit frisk och kunnat dömt från början. Hade saker och ting varit annorlunda? Det får jag aldrig veta. Det jag vet är att min prestation i dom matcher jag dömde var på absoluta topp och mitt individuella samtal med domarcoacherna var i enighet med min prestation och de rapporter jag fått efter matcherna. Trots den stora besvikelsen är jag supernöjd med hur jag kom tillbaka och patt jag presterade på absoluta toppen !

Foto: IIHF

Så vad ska Fröken Johansson hitta på nu efter en lång hockeysäsong och efter besvikelsen på VM? Jo hon ska dra igång försäsongen om 1-2 veckor med en ny tränare och ett nytt upplägg. Över påsken ska hon ta ledigt från allt vad hockey, jobb, träning heter och umgås med familjen till fjälls. Sen drar vi igång inför säsongen 2017/2018. Utvärdera säsongen som varit och se vad som kan justeras, om något ska justeras sen är det bara att blicka framåt ! Det finns mycket att se fram emot i sommar, MTB läger, MTB tvälingar, landsvägslopp, domarcamper, träningsresa till Fuerteventura - Las Playitas !

Bild:  Från Cykelvasan '45 , 2016
 
Snart redo för försäsong med allt vad det innebär !