Lic. Personlig Tränare/Fystränare - En Svensk Klassiker 2017 - Hockeydomare OS 2018


@virrejohansson

En Svensk Klassiker - nr.2

 
I DID IT, AGAIN !
 
2018 års utmaning med En Svensk Klassiker nummer 2 började i februari med Vasaloppet, med blandade känslor. Under hösten riktade jag min träning mer mot längdskidåkning. En träningsform som passar mig. Jag kände att kroppen var mer redo för Vasaloppet än året innan, men efter min hittills största upplevelse i min idrottskarriär var jag tömd, mentalt. Jag ställde mig på starten i Berga By med blandade känslor med ett mål - att ta mig i mål. Det blev en lång en resa, tidsmässigt och mentalt. Redan vid Smågan ville jag bryta för att åka till stugan. Men någonting inom mig drev mig vidare i Fäders Spår mot Mora. Jag kom på mig själv att gå på skidorna i lugn takt, och skällde på mig själv lite grann, vilket hjälpte. Jag kunde vid Oxberg hitta flowet och trycket i åkningen. Jag gick i mål i Mora i mitt andra Vasalopp, I Fäders Spår För Framtids Segrar ! Mycket härlig känsla. Klassiker året är igång !
 
Kontraster, från OS i Sydkorea till Vasaloppet i Sälen !
 
Fokus mot Vätternrundan. Där var jag inte ett dugg orolig över hur resan skulle bli eller tid. Våren kom nämligen att kantas av mycket cykling och jag kom att fastna väldigt mycket för landsvägscykling. Dert blev 2-3 cykelpass i veckan med Nocout.se intervaller blandat med långpass vilket gav resultat ! Det hade varit roligt att provat att cyklat i en av Nocout.se sub grupper, men övernskommelse med kompisgänget vägde över. Ja sen blev ju inte resan runt pölen vad vi hade väntat tillsammans. Det blev en mental resa ner till Jönköping för att en hel del människor hängde med i vår grupp, och jag blev någon form av ledare för gruppen. Det var en del ovana cyklister så det ryktes vid byte och blev avstånd mellan varandra. Vi blev tillslut så många att jag kände att det inte längre är säkert att fler hänger på, så vi fick försöka stänga klungan. Några hoppade av vid de första kontrollerna innan hela klungan splittrades upp i Jönköping. Det blev ett längre stopp än väntat då någon eker på Chrilles cykel  hade lossnat, så vi blev stående över en timme i Jönköping och när vi väl kom iväg kände jag att jag behövde fokusera om så jag drog lite före gänget. Tanken var att jag skulle cykla själv några kilometer för att samla mig och vänta in gänget, men benen var pigga och jag cyklade fort själv. Så jag fortsatte i samma tempo och tog risken att fortsätta själv i mitt eget tempo. 200km kvar och jag tänkte att jag kör solo, ja hur faan tänkte ja där? Mestadelen av resan blev solo, men jag hamnade även i en stor klunga som gick fort så jag kunde få lite medrull och få i mig energi. Viktigt. Hamnade solo någon mer gång och när det var 80km kvar var det riktigt motigt och jag hade svårt att hitta reserverna. Bara jag når kontrollen vid Hammarsundet så har jag 40km kvar. Solo till hammarsundet och solo en bit efter Hammarsundet, jobbig bit att vara själv. Men när vi svänger av stora vägen kommer jag ikapp en ny klunga från England. Prisa gud. Sista 25km är behagliga och mycket tid går åt att snacka med en del olika folk. När det var 5km kvar drog jag en chansing och tackade för mig och drog vidare solo in till målet i Motala. Klungan kom efteråt och jag fick tag på en av tjejerna jag snackade lite med och tackade för att jag mfl fick hoppa in i klungan ! Nästa gång jag ska köra blir det i Nocout.se sub grupp ;)

Vätternrundan 300km !
 
Öppet vatten simning, Vansbro är nästa utmaning. I och med att jag började prova lite triathlon i sommar fick jag även till mer öppet vatten simning än tidigare, men inte tillräckligt för att göra någon super duper tid. Vad ska man säga om tankarna under loppet. Det är mer att hoppa i, simma och slå handen i plattan. Önskvärt hade ju varit att simmat under timmen men hade lite oflyt i början och hamnade där det var som trängst. Men nöjd med att kontrollerat crawla hela vägen !

Vansbrosimmet 3km

Avslutade delen i En Svensk Klassiker skulle bli Lidingöloppet 30km. Jag har inte dirket löptränat inför loppet, vilket jag bävade mig för. Jag fick till ett par veckor med löpning i och med fotbollen men även några löppass utöver det. Det var dock svårt att få in några långlöpningar i och med att hockeyn härjar på helgerna och det är oftast då tiden finns för långpass. Haft några bra pass innan, men även något mindre bra pass. Mest orolig för hur kroppen skulle reagera på att löpa i 30km. Jag hade en känsla om att sub 3 inte skulle vara någon omöjlighet. Ja ni har ju nyligen läst min race report för Lidingöloppet så jag skriver inte så mycket mer om det.
 
Lidingöloppet 30km
 
I och med målgången i lördags på Lidingöloppet klarade jag också av
En Svensk Klassiker nummer 2 & det tillsammans med min partner in crime !
 
Klassiker nummer 2 på 2 år !

 
Under mina två klassiker år har jag haft personer vid min sida på alla lopp, fler vid andra lopp och en som alltid varit med är min man ! Men under 2018 var det någon som fick feeling, viss påtryckning på vissa lopp från mig, men dom två enligt mig jobbigaste har han valt själv. Lång historia kort så blev han med på Vansbrosimmet förra året och ville göra det igen. Han fick bli med på Vätternrundan och blev själv sugen på att prova Lidingöloppet. Ja så han som aldrig skulle göra Klassikern påbörjade sin Klassiker resa under Vätternrundan !
3 av 4 är gjorda och han avslutar med Vasaloppet i Mars.
 
Efter målgång på Vätternrundan

Vansbrosimmet 3km
 
Lidingöloppet 30km
 
Vi har också haft med oss supporters under hela året. Dom har supportat i vått och torrt finns alltid där med husrum och mat ! Att få ha er utefter spåret betyder mer än vad ni kan ana ! Ni tillsammans med alla andra som står och hejjar på kända & okända deltagare i ur & skur. Ibland har man energi att ge tillbaka ett leende, ett woop woop, high five, men ibland rör man inte en min, men inombords blir man alldeles varm ! När man är som tröttast och kroppen tillsammans med den mentala biten ligger lågt och man får några glada hejja rop om att man orkar, man ser stark ut, även om man får en ironisk sägning om att det är inte är långt kvar fast man har halva loppet kvar, så ger det mer kraft än vad ni kan ana ! 

Ni är värda medaljer i alla lopp, liksom alla som utövat och gått i mål. Det minsta vi kunde göra för våra supproters var att köpa officiella Klassiker kläder och trycka "Supporter Klassikern 2018" till våra alldeles egna supporters. Jag tycker att En Svensk Klassiker bör ta fram något likannde i sitt ordianrie sortiment likt detta så fler utövare kan överraska sina supporters ! Det blev en uppskattad present hos våra supporters och snacket gick runt Lidingöbanan ;)
 
 
Tack 2018 för ett spännande idrotts år !
Nu njuter vi av prestationen innan planerna för framtiden skrids till verket !
 

TACK alla för all support <3
 
 
Glöm inte bort instagram @virrejohansson

Höstens rutiner !

Nu är det dags att komma igång här igen efter en lång och varm sommar ! Hoppas ni njutit lika mycket som jag, men nu är jag inne i höstens rutiner.

Någon mer än jag som tycker om hösten? Sommaren har varit fantastisk på alla sätt och vis, men jag gillar vad hösten kommer med. Planering, rutiner, svala vindar, motivation och såklart hockey. Det är hockeylivet som styr det mesta hemma just nu. Hur ser kommande vecka ut? Ja det beror på hur många matcher som står på hockeyschemat att döma, och utefter det lägger jag övrig träning. Oftast blir söndagen den dag jag kan detaljplanera veckan och vet vad jag har att vänta mig.

 

Senaste veckorna har varit grymma, fått in det mesta i schemat utan att känna mig sliten eller seg, jag ser bara fram emot kommande dag och vad den har att erbjuda. Min comeback i fotbollen blev sisådär under våren och tyvärr fick MAIK lägga ner sin damverksamhet pga spelarbrist. Väldigt synd med tanke på arbetet som låg bakom att man äntligen nådde div2. Men sommaren rullade på med mycket cykling, och så kom hösten och suget efter boll blev större igen. Tog kontakt med en ny klubb och förklarade min situation och vips så var jag tillbaka på grönbete, men nu i Mjölby FC, även det i div.2 samt div.4.

 
 
Jag började också köra igång träningen i samarbete med Viktor Johansson PT med inriktining längdskidåkning men först mot Lidingöloppet. Jag väljer att ha en coach för det är lättare att ha någon man kan bolla med och följa schemat. Jag skulle nog vara för tuff mot mig själv samt att jag anser mig fortfarande som nybörjare inom längdskidåkningen så det känns tryggt att ha en vid sidan som är erfaren.
 
 
Tack vare träningsschemat har jag kommit igång med löpningen och det var inte en dag för sent med tanke på att jag ska springa Lidingöloppet iår igen och minns smärtan från förra året med minimal löpträning. Löpningen har suttit långt inne från när jag skadade knät, mest hjärnspöken, som äntligen börjar släppa. Dom finns kvar, men nu väger äntligen det roliga lite tyngre och jag kan känna den där flow känslan och snart är jag tillbaka på riktigt !
 
Det har även blivit lite MTB på höstkanten och säsongen fick avslutas i Motala på Dunteberget med en lagtävling, 8 timmar tävling. Mer om det hittar ni i mitt blogginlägg på cykeltjejer.se som ni hittar HÄR.
 Det blev en ritkigt härligt dag tillslut. Vi började i lera och avslutade i solen !
 
 Jag är också tillbaka på Beacharena och håller gruppträningspass. Framförallt RFT på tisdagar då helgerna är uppbokade som dom är. Det är så sjukt roligt att vara tillbaka ! Det ger så mycket energi ! Välkomna in på svettfest med mig :)
 
 
Uppdateringarna här kommer bli mer frekventa, yes, jag är tillbaka :)

600km av 600km !

4 av 4 lopp är genomförda med goda resultat.

600km av 600km är därmed cyklade på 8 dagar.

22tim 49min

Jag skulle ljuga om jag sa något annat än att jag är sjukt stolt & nästan lite imponerad över mig själv.

 

Ni har läst mina tidigare inlägg om hur loppen har känts lite inför, under och efter. Men hur känns det egentligen efter 600km på 8 dagar? Ja det undrar jag också. Känslorna tycker jag svallar upp som mest under loppen och inte minst under Vätternrundan där man likt Vasaloppet håller på i många timmar och man hinner gå genom många tankar och känslor. Det gäller att kunna hantera tankarna och styra dom åt det håll man vill. Lättare sagt än gjort ibland.

 

Alla lopp har sin egen karaktär och vad som gjorde just det loppet till vad det blev av. Tuffast var förra helgen med värmen. Det var varmt i alla tre loppen som kördes då och det var svårt att i och med kramp och krampkänningar i alla lopp vilket man blev hämmad av, speciellt i slutet av loppen. Återhämtningen efter loppen blev extremt viktigt och fokuserade extra mycket på att få i mig vätska och näring. Sen kom fredsgen och det var dags för att starta det sista och det längsta loppet i Cykelveckan2018, vilket ni har läst om också.

Sjukt kul att ha kunnat genomfört alla fyra lopp med gott resultat trots halvdålig uppladdning med förkylning och trötthet. Skam den som ger sig ;) Nu väntas några dagars vila, möjligen något lugnare pass men sen ska vi upp till Falun och fira midsommar hos min pappa. På Lugnet i Falun finns ju också förträffligt bra MTB banor ;) Så till helgen väntas MTB och Open Water simning hos pappa i Falun :)