Lic. Personlig Tränare/Fystränare - En Svensk Klassiker 2017 - Hockeydomare mot OS 2018


@virrejohansson

Bara 8 veckor kvar ! *guulp*

Snubblade över ett inlägg på facebook i en grupp som jag är med i för En Svensk Klassiker där denne person hade skrivit att denne hade varit ute och sprungit en sträcka på Lidingöloppet och att det, hör och häpna, bara är 8 veckor kvar till loppet ! Hallå 8 veckor ! Är det okej att det infinner sig en viss panik inom mig? 
 
Det är alltså 8 veckor kvar tills jag ska stå på startlinjen för att springa 30km på Lidingöloppet och mina antal kilometer som jag har spungit på 1,5 år är inte många.... p a n i k.  Det är inte mycket man kan påverka nu, utan jobbet ska väl egentligen nästintill redan vara gjort, så det gäller att göra det bästa av den här situationen. Vilket är?
 
Jag antar att det är ut i spåret och vänja kroppen att springa. De rundor jag hittills har hunnit med har känts bra men det finns hjärnspöken som spökar med just löpningen och knät. Rehaben flyter på bra och jag känner där att jag inte är rädd för att prova med tyngre vikter eller ta i, men löpningen, där kommer den mentala biten få jobba vill jag lova er. 
 
Jag har 8 veckor på mig att förbereda mig, och tro mig, jag tänker inte misslyckas på sista delen i "En Svenk Klassiker". Målet är att genomföra och komma i mål. Målbilden är ju solklar :) !
 
 
Vi ska klara av 30km för i mål ska vi !

Mitt i sommaren uppdatering !

Vad har hänt sen TPC i Falun? Ibland blir inte tillvaron precis sådär som man tänkt sig. Om mitt schema vanligtvis brukar vara ganska fullt så har det varit blivit överfullt. Men iallafall så helgen efter TPC åkte vi upp till Falun igen för att göra oss beredda på att kasta oss in i nästa utmaning i "En Svensk Klassiker" nämligen Vansbrosimmet 3km. Det blev en riktigt mysig helg i Falun då min bror och hans tjej även var och semestrade i dalatrakten och vi samlades upp hos pappa och A. Hela familjen blev engagerade i Vansbrosimmet och alla följde med för att titta. Den här gången blev uppladdningen utan min partner in crime, så jag fick med en stand in, min C ! Han förlorade en vadslagning så han åkte med på att få simma 3km öppet vatten. Sedavnligt har jag inte tränat så mycket inte för loppet, varken vanlig träning eller specifik simträning, men kände att jag kommer klara av det och jag kommer ta mig i mål, vilket var målbilden för loppet. 
 
Att simma öppet vatten är spännande och utmanande och jag hoppas vekrligen att jag tar mig mer tid till att planera in det i min träning. Dock hade jag kört ganska hårt med min knä rehab den veckan och det tar hårt om man inte tränat ben på över ett år. Det fick jag märka efter 1500m simning då jag fick kramp i vaderna, men kunde som tur va snabbt känna vad som v ar på gång och slappnade av i benen. Men det satt kvar i hela vägen i mål så kunde inte sparka ordentligt och värre blev det när det var ca 800-600m kvar, då kom samma känning i baksida lår. Jobbigt läge liksom. Jag lyckades ta mig i mål på 1:08 så jag är nöjd och jag hade som ett eget mål att köra frisim hela tiden och det lyckades jag med förutom några korta pauser under loppet.
 
Jag hade en veckas semester som spenderas i fjällen, Stöten för MTB cykling. Vi provade på att cykla i Trysil och det visade sig vara helt underbart, jobbigt, men underbart. Det är mycket uppför men det är så värt varenda tramptag för att få cykla "Magic Moose" ner, det är få saker som slår en sådan utförslöpa ! Vi spenderade en hel dag i Trysil och tyckte att vi sulle utforska lite på egen hand. VI tog en grusväg, kändes som den aldrig skulle ta slut. Vi trodde det skulle komma en cykelstig länge fram, så vi fortsatte på grusvägen. Till slut kommer vi fram till typ en vändplan och ser att det är uppmärkt för längdskidor. Så vi cyklar in på, ja man får säga stig. Kändes rätt bra, men sen... då kom myren/sunkmarken. Vi ville ju inte vända och cykla tillbaka på den där eviga grusvägen. Så vi tog oss an myren. Det var kul den första delen, men när vi kom längre in i skogen och det enda vi ser är myr. Man har sprungit i myr och tycker det är jobbigt, ja då kan jag rekomendera att ta ett par kilometer på en MTB cykel i myren. Pjuuuw !
 
Vi fick besök av min bästa vän och hennes fästman. Så himla mysigt att få dom här dagarna att umågs då det kan bli långt mellan träffarna. Vi hann cykla ännu mer MTB och vi besökte Experium efter en lång cykeldag. Bra kombo att köra slut på sig på cykeln för att sedan koppla av i Experiums Saunavärld med olika bastu och pooler. Livet på en pinne. Lite god mat på det så är man färdig som artist sen.
 
Jar har iallafall hunnit med en veckas sommarsemester och det var underbart att få spendera den i fjällen. Även om jag inte har så mycket sammanhängande semester nu under sommaren har jag så sjut mycket att se fram emot när vi snart välkomnar augusti ! Det kommer bli cykellopp, bröllop, Schweiz, turnering, domarkurs och det närmar sig flytt ! Det finns mer som ligger och skvalpar i bakgrunden i livet som jag kommer delge mig mer av när jag vet :)
 
 
Utsikt över Trysil
 
Uppe på Lindvallen
 
 
 

Vägen tillbaka - nu på riktigt !

Nu börjar vägen tillbaka på riktigt. Målbilden är klar - full återgång till löpningen och revanschen kommer bli på Lidingöloppet i september och då förhoppningsvis också i samband med loppet ha klarat av En Svensk Klassiker ! Ortoped Magnus Lundberg och jag var rörande överens om målbilden ;)
 
Målbilden på knät innan operationen.
 
Det var många tankar som flög i huvudet dagarna innan operationen. Kommer det gå så bra som man säger att det gör efter en menisk operation? Att man faktiskt går därifrån? Det skulle också bli första gången som jag skulle bli sövd vilket också var av en läskig känsla innan. 
 
C skjutsade in mig och nu är det bara att genomgå operationen och ta det som det kommer efteråt. Hoppas på en bra utgång. Bytte om och dags att gå in till operationsbordet. Sköterskorna gjorde sitt jobb med att sätta nål och förbereda för ortopeden. Sen var det dags att sova en stund och det tog inte lång tid och vips så vaknade jag ur som jag sa då, världens bästa power nap. Det var precis så det kändes. Tog kanske 5-10min innan jag kände mig vaken och fick lite frukost. Kände mig ändå pigg och fick efter frukosten gå på toa. Redo för hemgång efter ett kortare samtal med ortopeden om vad han gjort. Det var en del av menisken som lossnat och som legat i knät och skavt mot resterande menisk. Han har gjort sitt jobb nu ska sjukgymnasten få göra sitt och jag ska få slita. Imogon blir det första besöket hos sjukgymnasten och det ska bli spännande och höra vad han har att säga och vad jag ska/får göra. 
 
Vägen tillbaka till mitt mål kommer vara jobbigt och ännu mer skitjobbigt. Att ha gjort ca 5-8 halv taskiga löppass på över ett år säger ganska mycket om vad kroppen ska utsättas för kommande träningspass i sommar. Jag ska återta mitt löpsteg och övriga kroppen ska vänja sig vid att löpa igen. Det kommer säkert kännas ovant och jag ska också återfå min tillit på knät. Bara där har vi ett inre krig. 
 
Operationsdagen blev en lugn dag som spenderades stora delar i soffan halvt sovandes och sovandes med benet i högläge. Uppe och gick lite i hemmet men inte så mycket mer. Natten har varit god om än att sommarvärmen gör sig påmind i sovrummet. Lite sovmorgon innan det var dags för första töj & sträck passet.
 
Åkte in till stan en sväng för att få mitt träningsschema för dom kommande åtta veckorna och det ska bli gött att komma igång ordentligt nu. Programmet är mest för bål/överkropp och alternativa konditionsformer som rodd-/stakmaskin tills jag kan cykla och springa igen. Jag kommer såklart köra ben också. Men där är fokus först rehab med knät och sen tar jag det därifrån. Jag har ju ingen aning om hur lång tid det tar innan jag kan träna på normalt utan att tänka på knät. Så det kommer att läggas in vartefter hur det känns och vad sjukgymnasten säger.